Preimplantatorisk genetisk testning 2025 – förlopp, kostnader och lagstiftning i Sverige

Författarens foto
Zappelphilipp Marx
Blastocyst under mikroskop vid trophektodermbiopsi på IVF-laboratorium

Preimplantatorisk genetisk testning (PGT) – tidigare ofta kallat preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) – innebär att embryo som skapats vid IVF eller ICSI analyseras genetiskt innan ett embryo sätts tillbaka i livmodern. För par med hög risk för en allvarlig ärftlig sjukdom eller upprepade graviditetsförluster kan metoden minska sannolikheten för ännu en drabbad graviditet eller abort innan ett barn föds. Den här guiden beskriver i korthet hur PGT fungerar i Sverige, för vilka par det kan vara aktuellt, vilka kostnader man behöver räkna med och vilka juridiska ramar som gäller.

Vad är preimplantatorisk genetisk testning?

Vid PGT odlas embryo som uppkommer i samband med IVF/ICSI i laboratoriet till blastocyststadiet (dag 5–6). Då tas ett litet antal celler från embryo­ts yttersta lager – trophektoderm, som senare bildar moderkakan – för analys i ett genetiskt laboratorium. Den inre cellmassan, som utvecklas till själva fostret, lämnas orörd. När svaret är klart kan teamet tillsammans med paret avgöra vilka embryo som är aktuella för återföring.

Internationellt används samlingsnamnet Preimplantation Genetic Testing (PGT), med undergrupper PGT‑M, PGT‑A och PGT‑SR (se nedan). Riktlinjer från bland annat ESHRE anger standarder för kvalitet, säkerhet och rapportering.

Viktigt: PGT ersätter varken vanliga graviditetskontroller eller prenatal diagnostik (som KUB, NIPT, fostervattenprov). Testet kan sänka vissa risker men är ingen garanti för en helt komplikationsfri graviditet eller ett helt friskt barn.

Snabbguide PGT & PGD

  • PGT / PGD – samlingsnamn för genetiska analyser av embryo innan de återförs till livmodern.
  • PGT‑M – test för en specifik monogen sjukdom i familjen, till exempel cystisk fibros, vissa muskel­dystrofier eller ärftliga neurologiska sjukdomar.
  • PGT‑A – test för antalavvikelser i kromosomerna (aneuploidi), till exempel trisomi 21 eller 18, som ofta leder till implantations­svikt eller missfall.
  • PGT‑SR – test för strukturella kromosom­avvikelser (t.ex. balanserad translokation hos en förälder) för att hitta embryo med icke‑balanserat kromosom­mönster.
  • niPGT‑A – icke‑invasiv PGT‑A där man analyserar fritt DNA i odlings­mediet, istället för celler från en biopsi; metoden är lovande men används ännu framför allt inom forskning.

För vilka par är PGT aktuellt i Sverige?

I Sverige används PGT framför allt i tydligt definierade medicinska situationer. Exempel:

  • Bekräftad mutation i familjen som orsakar en allvarlig ärftlig monogen sjukdom med hög risk för återupprepning.
  • Strukturell kromosom­avvikelse hos en av föräldrarna, till exempel balanserad translokation, som ger ökad risk för missfall eller svårt sjukt barn.
  • Tidigare graviditet(er) avbruten på grund av och dokumenterat drabbad av en svår genetisk eller kromosomal sjukdom.
  • Upprepade missfall där genetisk orsak är starkt misstänkt eller bekräftad.
  • I mycket speciella fall kan PGT övervägas för att få ett barn som är HLA‑kompatibelt donator­sösken till ett redan sjukt barn – alltid med strikt etisk prövning.

Indikation för PGT sätts efter bedömning av genetisk specialist och teamet på ett universitetssjukhus. I Sverige är PGT centraliserat till ett fåtal nationella centra, och beslut fattas oftast i multidisciplinär konferens.

Så går ett PGT‑IVF‑cykel till

  1. Genetisk rådgivning och beslutsunderlag – klinisk genetiker och fertilitetsläkare går igenom släkt­historia, tidigare graviditeter och provsvar. De diskuterar om PGT är medicinskt rimligt och juridiskt tillåtet samt vilken testtyp (PGT‑M, PGT‑A, PGT‑SR) som i så fall är aktuell.
  2. Hormonell stimulering – under cirka 8–12 dagar stimuleras äggstockarna med hormon­injektioner för att flera äggblåsor ska växa samtidigt. Blodprover och ultraljud styr dosering och tidpunkt för ägguttag.
  3. Ägguttag och befruktning – äggen tas ut vaginalt under lätt narkos/sedering. I laboratoriet befruktas de med spermier (IVF eller oftare ICSI). De befruktade äggen odlas vidare i inkubatorer.
  4. Embryoodling och biopsi – dag 5–6, när embryo nått blastocyststadiet, tas några celler från trofektodermen. Vid niPGT‑A analyseras odlings­mediet istället för celler.
  5. Genetisk analys – ett specialiserat laboratorium analyserar det genetiska materialet, ofta med sekvenseringstekniker eller kromosom­arrays. Svaret är oftast klart efter några dagar till ett par veckor.
  6. Återföring eller frysning – de embryo som bedöms genetiskt lämpliga och av god kvalitet kan återföras en och en till livmodern, alternativt frysas (vitrifieras) och sättas tillbaka i senare kryo‑cykler. I Sverige är det vanligt med så kallad “freeze‑all” och återföring i lugnare hormonell miljö.

Kostnader i Sverige 2025

PGT gör IVF‑behandlingen betydligt dyrare än en standard‑IVF, eftersom extra laboratorie­arbete, genetiska analyser och administration tillkommer. Hur mycket patienten själv betalar beror på om behandlingen sker inom den offentliga vården, på högkostnads­skyddet och på regionens regler.

Del av behandlingenTypiska kostnader 2025 (SEK)Vad ingår?
Genetisk utredning & testdesign3 000–10 000 krGenetisk rådgivning, släkt­utredning, ev. DNA‑test hos familjemedlemmar, planering av PGT‑M/PGT‑SR.
PGT‑M / PGT‑A / PGT‑SR25 000–50 000 krBiospier av embryo, genetiska analyser av en grupp embryo, tolkning och skriftligt utlåtande.
IVF/ICSI‑cykel30 000–60 000 kr (privat)Stimulering, monitorering, ägguttag, befruktning, odling och en första återföring. Inom region­driven vård betalar man oftast högkostnadstaxa.
Läkemedel5 000–15 000 krHormon­injektioner och övriga läkemedel, delvis subventionerade inom läkemedels­förmånen.
Frysning & förvaring2 000–5 000 kr/årVitrifiering av embryo och årlig avgift för frys­förvaring.
Tillval (time‑lapse, niPGT‑A m.m.)5 000–15 000 krKontinuerlig bild­övervakning, icke‑invasiva analyser, paket med utökad laboratorie­diagnostik.

Inom den offentliga vården kan PGT, vid godkänd medicinsk indikation, ingå i högspecialiserad vård som finansieras regionalt, vilket innebär att patientens egenavgifter begränsas av högkostnads­skyddet för öppenvård. Antalet subventionerade IVF‑försök och eventuellt PGT skiljer sig dock mellan regioner, och i vissa fall hänvisas man till nationellt centrum. I privat vård får man i regel stå för hela kostnaden själv.

Graviditets­chanser och risker

Chansen att få barn efter IVF med PGT beror framför allt på kvinnans ålder, ovarialreserv, spermie­kvalitet, orsaken till infertilitet och hur många embryo som efter testning bedöms vara lämpliga att återföra. I stora IVF‑register ligger andelen levande födda per embryo­återföring vanligen kring 20–25 %, högre i yngre åldrar och lägre efter 40‑årsåldern.

Kvinnans ålderLevande födda per transferTolkning i PGT‑sammanhang
< 35 årca 30–40 %Ofta finns flera genetiskt lämpliga embryo; PGT kan minska antalet missfall och onödiga återföringar.
35–39 årca 20–30 %PGT‑A kan hjälpa att välja embryo med normal kromosom­uppsättning och undvika vissa misslyckade försök.
≥ 40 år< 20 %Andelen euploida embryo är låg; PGT tydliggör prognosen men kan inte ta bort ålderns effekt på fertiliteten.

Medicinska och psykologiska risker

  • Biopsi och mosaicism – blastocystbiopsi anses säker i erfarna händer, men mozaik­embryon (med både normala och avvikande celler) är svåra att tolka. Beslut om återföring av mozaik­embryon kräver ofta diskussion i team och med paret.
  • Biverkningar av stimulering – moderna stimulerings­protokoll har minskat risken för allvarligt ovarialt hyperstimulations­syndrom (OHSS), men biverkningar som svullnad, tyngdkänsla och humörsvängningar är vanliga.
  • Osäkerhet kring niPGT‑A – icke‑invasiva metoder har ännu inte samma välbevisade säkerhet som klassisk PGT‑A. Felklassificeringar kan i teorin göra att embryo med god potential sorteras bort eller tvärtom.
  • Psykisk belastning – barnönskan, etiska frågor kring selektion av embryo, långa väntetider och ekonomiska överväganden kan vara psykiskt tunga. Professionellt samtalsstöd och god kommunikation i relationen är därför mycket värdefullt.

Internationell jämförelse 2025

Många par i Sverige undersöker även möjligheterna att göra PGT utomlands, till exempel av ekonomiska skäl, ålders­gränser eller tillgång till donator­program. Några jämförelsepunkter:

Sverige

  • PGT erbjuds i nationellt uppdrag på ett fåtal universitetssjukhus; tydliga indikationer och etisk prövning.
  • Stark betoning på patientsäkerhet, insyn och uppföljning genom register och nationella riktlinjer.
  • Begränsat antal landstings­finansierade försök; därefter kan privat finansiering bli aktuell.

Danmark / Norge

  • Liknande nordiska värderingar och lagstiftning; PGT erbjuds i offentliga program vid vissa indikationer.
  • Ibland andra väntetider och ålders­gränser än i Sverige, vilket kan påverka val av behandlingsland.

Finland

  • PGT finns på universitetskliniker; struktur och regelverk liknar de svenska.
  • Kan vara ett alternativ för vissa svenska par, men språk och logistik behöver beaktas.

Spanien / Tjeckien / Grekland

  • Stora internationella IVF‑centra med omfattande erfarenhet av PGT och donator­program.
  • Mer flexibla ålders­gränser och paketpriser, men resa, uppehälle och språkbarriärer tillkommer.

USA

  • Mycket stor användning av PGT‑A och PGT‑M, också vid indikationer som i Europa anses diskutabla.
  • Väldigt höga kostnader per cykel; kräver ofta omfattande privat försäkring.

Rättsligt läge i Sverige

Preimplantatorisk genetisk testning i Sverige regleras framför allt av lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., bestämmelser i Hälso‑ och sjukvårdslagen samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dessutom spelar nationella riktlinjer från professionella organisationer en viktig roll.

  • PGT får bara användas för att förebygga allvarliga ärftliga sjukdomar eller kromosomavvikelser; ren “design av barn” eller val av icke‑medicinska egenskaper är förbjudet.
  • Det är inte tillåtet att välja barnets kön av icke‑medicinska skäl; köns­kromosomdiagnostik kan övervägas vid svåra X‑kromosombundna sjukdomar.
  • PGT får endast utföras vid särskilt godkända enheter, efter prövning av en etikprövningsnämnd och i enlighet med Socialstyrelsens beslut och tillstånd.
  • Patienter ska få utförlig information om syfte, risker, begränsningar och alternativ (inklusive diagnos under graviditet, användning av donerade könsceller, adoption m.m.) innan de lämnar sitt informerade samtycke.
  • Hur många embryo som får skapas, hur länge de får förvaras i frys, och vad som händer med embryo som inte används, regleras i lag och i lokala riktlinjer. Embryon kan inte förvaras eller användas hur som helst.

För uppdaterad information hänvisas till Socialstyrelsens och 1177:s webbplatser samt information från de universitetssjukhus som har tillstånd att utföra PGT.

Praktiska råd till par

  1. Börja med tillförlitliga källor – läs information från Socialstyrelsen, 1177 och universitets­sjukhusen innan du lutar dig mot forum och sociala medier.
  2. Be om en detaljerad kostnads­uppskattning – be kliniken specificera kostnader för IVF, PGT, läkemedel, frysning och lagring så att ni vet vad som ingår och vad som inte gör det.
  3. Ta reda på vad regionen ersätter – fråga behandlings­enheten och regionen hur många subventionerade försök som erbjuds, om PGT kan ingå och vilka kö‑tider som gäller.
  4. Planera för att det kan ta mer än en cykel – särskilt vid hög ålder eller komplexa genetiska tillstånd behövs ibland flera omgångar för att få fram ett överförbart embryo.
  5. Se till att ha känslomässigt stöd – ta hjälp av kurator/psykolog, gå gärna med i patient­föreningar och ha en öppen dialog med din partner och närstående om tankar, oro och gränser.

Alternativ till PGT och etiska överväganden

PGT är inte rätt val för alla. Alternativ kan vara att bli gravid utan PGT och istället använda prenatal diagnostik, att använda donerade könsceller för att undvika en specifik mutation, att överväga adoption eller familjehems­placering – eller att välja bort genetiska tester och acceptera en kvarstående risk.

Etiskt befinner sig många par i ett spänningsfält mellan önskan om ett så friskt barn som möjligt, respekt för personer som lever med sjukdom eller funktions­nedsättning och oro för en utveckling där selektion av embryo blir “det normala”. God genetisk och psykosocial rådgivning ger utrymme att reflektera över dessa frågor och hitta ett beslut som stämmer med just era värderingar och livsförutsättningar.

Sammanfattning

Preimplantatorisk genetisk testning kan hjälpa vissa par i Sverige med hög genetisk risk att undvika allvarliga ärftliga sjukdomar och minska risken för vissa missfall. Samtidigt är det ett tekniskt avancerat, regelstyrt och känslomässigt krävande ingrepp, som inte passar alla. Genom att skaffa sig god information, realistiska förväntningar och stöd från både vården och det egna nätverket blir det lättare att avgöra om PGT ska vara en del av er väg till föräldraskap.

Ansvarsfriskrivning: Innehållet på RattleStork tillhandahålls endast i informations- och utbildningssyfte. Det utgör inte medicinsk, juridisk eller annan professionell rådgivning; inget specifikt resultat garanteras. Användning av informationen sker på egen risk. Se vår fullständiga ansvarsfriskrivning.

Vanliga frågor (FAQ)

Preimplantatorisk genetisk testning innebär att embryo som skapats vid IVF eller ICSI undersöks genetiskt i laboratoriet innan ett embryo förs in i livmodern. För familjer med mycket hög risk för en ärftlig sjukdom eller med återkommande missfall på genetisk grund kan detta minska risken för ännu en drabbad graviditet eller för att behöva ta svåra beslut efter diagnostik under pågående graviditet.

PGT‑A analyserar antalet kromosomer i embryo och används främst för att upptäcka aneuploidier som ofta leder till misslyckad implantation eller tidiga missfall. PGT‑M är ett riktat test för en specifik genförändring som är känd i familjen, till exempel vid vissa ärftliga neurologiska eller metabola sjukdomar. PGT‑SR används när någon av föräldrarna har en strukturell kromosom­avvikelse (som balanserad translokation) och syftar till att hitta embryo där ombalanseringen blivit ogynnsam.

I Sverige erbjuds PGT framför allt par med hög risk för en allvarlig ärftlig sjukdom eller en betydande kromosom­avvikelse, samt ibland vid upprepade graviditets­förluster där genetisk orsak är sannolik. Bedömning sker på universitetssjukhus med särskilt uppdrag, efter genetisk utredning och etisk prövning. PGT‑A i syfte att enbart förbättra IVF‑utfall utan tydlig sjukdomsindikation används mer restriktivt och diskuteras från fall till fall.

Stimuleringen tar vanligtvis runt två veckor, därefter odlas embryo 5–6 dagar till blastocyst. Genetisk analys kan ta från några dagar upp till två veckor. Eftersom man ofta fryser alla embryo efter biopsi och gör återföring i en senare cykel, får man räkna med minst 1–2 månader från behandlingsstart till första möjliga återföring, ibland längre om det finns väntetider eller om man behöver extra utredningar.

Det beror på din ålder, äggreserv, spermie­kvalitet och den bakomliggande sjukdomen. I många register varierar andelen levande födda per embryo­transfer mellan 20 och 30 %, med bättre siffror för kvinnor under 35 år. PGT kan minska antalet missfall och misslyckade transfer i vissa grupper, men innebär inte att man säkert blir gravid på första försöket – ofta behövs flera cykler innan man når målet.

Med dagens teknik tar man bara några celler från embryo­ts yttersta lager vid blastocyststadiet. Stora uppföljnings­studier har inte visat någon tydligt ökad frekvens av missbildningar när biopsin görs korrekt i erfarna centra. Däremot kan man inte utesluta att själva ingreppet påverkar vissa embryo­s implantations­förmåga, vilket är en av anledningarna att biopsi bara bör göras när det finns tydlig nytta att vinna och under goda kvalitets­förhållanden.

Ett mozaikembryo innehåller både celler med normal kromosomuppsättning och celler med avvikande kromosomtal. Eftersom PGT baseras på ett litet cellprov vet man inte alltid hur representativt resultatet är för hela embryo. Vissa kombinationer av mozaicism kan ändå vara förenliga med en normal graviditet, medan andra inte är det. Beslut om att eventuellt sätta tillbaka mozaikembryon kräver därför en noggrann diskussion med den behandlande kliniken och oftast en individuell risk‑/nytta‑bedömning.

I dagsläget ses niPGT‑A framför allt som en lovande forskningsmetod. Vissa centra erbjuder den som komplement, men den har ännu inte samma väl dokumenterade säkerhet som klassisk PGT‑A baserad på biopsi. Därför används niPGT‑A i Sverige i regel inte som ensam grund för att acceptera eller utesluta embryo från återföring, utan i så fall tillsammans med andra bedömningar.

Det varierar kraftigt beroende på om behandlingen sker i offentlig eller privat regi, vilken region du tillhör, hur omfattande PGT-analysen är och hur många embryo som testas. I privat vård landar totalkostnaden för ett IVF‑försök med PGT ofta i spannet 60 000–120 000 kr eller mer, inklusive läkemedel, PGT och frysning, medan egenavgiften i offentlig vård begränsas av högkostnads­skyddet, men där är tillgången till PGT mer selektiv och centraliserad. En personlig kostnads­uppskattning från din klinik är därför nödvändig innan beslut.

Vid godkänd medicinsk indikation kan PGT ingå i högspecialiserad vård som bekostas av regionen, vilket innebär att du bara betalar patientavgifter upp till taket för högkostnads­skyddet. Men antalet platser är begränsat och bedömningen görs individuellt. Utför man PGT utanför ett sådant program, till exempel i en privat klinik, får man i regel stå för kostnaden själv. Kontakta alltid både behandlande enhet och din region för att få besked om vad som gäller i just ditt fall.

Ja, preimplantatorisk genetisk testning är tillåten i Sverige inom ramarna för lagen om genetisk integritet och andra relevanta lagar och föreskrifter. Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och etiska nämnder har ansvar för tillsyn och tillstånd. PGT får bara användas för medicinskt motiverade syften, och icke‑medicinsk selektion av egenskaper, som könsval av bekvämlighetsskäl, är förbjuden.

Alternativ kan vara att försöka bli gravida utan PGT och istället använda prenatal diagnostik, att överväga ägg- eller spermiedonation, adoption eller familjehem, eller att välja bort genetiska tester. Varje alternativ har egna medicinska, juridiska, praktiska och känslomässiga konsekvenser. Ett bra samtal med genetiker, fertilitetsläkare och gärna psykolog kan hjälpa er att se vad som är realistiskt och vad som stämmer bäst med era värderingar.

Titta på klinikens erfarenhet av PGT, rapporterade resultat, om det finns nationellt uppdrag eller särskilt tillstånd, hur öppna de är med statistik och komplikationer, och om de erbjuder genetisk och psykosocial rådgivning. Om ni funderar på behandling utomlands är det också viktigt att granska det landets lagstiftning, kvalitets­system, språkliga förutsättningar och hur uppföljningen organiseras efter hemkomst. Välj en klinik där ni känner att frågor och farhågor tas på allvar och där ni får tid att fatta beslut utan press.